Emil Österlund

familjefar och programmerare

Sidebar

Vad facebook KAN göra på din telefon.

När man installerar en app på sin telefon så beviljar man den applikationen rättigheter. De rättigheterna använder appen sedan för att göra det den ska. Om du installerat en ny sms-app så behöver den alltså rättigheter att skicka och ta emot sms. Om appen ska spara dina bästa svampställen så måste den alltså ha rättigheter att veta vart du befinner dig.

Om du någon gång har tyckt att videokameror på stan eller i taxibilar kränker din integritet så ta en extra tankevända innan du installerar facebook på din telefon, för listan över vad Facebook får göra med din telefon är ganska lång. Bisarrt lång.

Appen har följande behörigheter:


Dina konton
hitta konton på enheten
skapa konton och ange lösenord
lägga till eller ta bort konton
läs om konfiguration av tjänster från Google

Din plats
exakt plats (GPS- och nätverksbaserad)
ungefärlig position (nätverksbaserad)

Dina meddelanden
läsa dina textmeddelanden (SMS eller MMS)

Nätverkskommunikation
visa nätverksanslutningar
ta emot data från Internet
fullständig nätverksåtkomst
ändra nätverksanslutning
hämta filer utan avisering
visa Wi-Fi-anslutningar
anslut och koppla från Wi-Fi

Personlig information
läsa kalenderuppgifter plus konfidentiell information
lägga till eller ändra kalenderuppgifter och skicka e-post till gäster utan ägarens vetskap
läsa ditt eget kontaktkort

Telefonsamtal
ringa telefonnummer direkt
läsa telefonens status och identitet

Lagring
ändra eller ta bort innehåll på USB-enheten
Systemverktyg
installera genvägar
testa åtkomst till skyddad lagringsenhet
Skicka sticky broadcast
läsa batteristatistik
Information i dina appar
köra vid start
hämta appar som körs

byta ordning på appar som körs

Kamera

ta bilder och spela in videoklipp

Gränssnitt i annan app

skriva över andra appar

Mikrofon
spela in ljud
Dina sociala uppgifter
skriva samtalslogg
läsa dina kontakter
ändra kontakterna

läsa samtalslogg

Påverkar batteriet
hindra aktivering av viloläge

styra vibration

Ljudinställningar

ändra ljudinställningarna

Statusfält

expandera/komprimera statusfält

Synkroniseringsinställningar
aktivera/inaktivera synkronisering

läsa synkroniseringsinställningar

Bakgrund
ange bakgrund

anpassa bakgrundsstorleken

Vad betyder det här då? Jo. Att Facebook har tillgång till vem du skickar sms med, vart du är, vilka andra appar som körs på telefonen, kan starta sig själv vid start av telefonen, vet vilka du pratat i telefon med, kan läsa dina filer, kontakter och kalenderuppgifter. Och allt detta innan du gjort en endaste statusuppdatering.

Skicka en foliehatt hitåt tack.

Wordplay with Nika Harper

Jag tycker om att skriva. Skönlitterärt. Det triggar fantasin och man får utlopp för mycket tankar. Men jag är väldigt dålig att få tummen ur.

Introducing Nika Harper.

Nika vloggar på Geek & Sundry och gör det riktigt bra. Hon pratar om ett ämne inom skrivandets konst, visar upp exempel och skickar sen ut en utmaning till alla som tittar. Skriv det här, eller skriv det där. Posta det på deras forum och få sen kritik på det du skrivit. MYCKET nyttigt för mig som annars aldrig vågar visa upp vad jag skriver.

Så om du gillar att skriva – ta en titt på serien. Om inte annat så är den väldigt underhållande.

 

Jens Runnberg skjuter skarpt

Röd som jag är så är det sällan jag håller med ledarsidan på DT. Politiskt så är vi inte överens. Men på slutet så har det tagit en vändning som jag mer än väl kan sympatisera med.  Kampen mot slöseriet. En sorts politisk kamp mot vad som absolut inte borde hända. En kamp bakom alla med det minsta insikt faktiskt kan sluta upp bakom.

Jens har flera gånger attackerat slöseriet i våra kommuner och gjort det så konkret att politikerna inte kan göra annat än att skämmas.

Här kommer två mycket bra exempel:
Om Borlänge som lägger ner ett bibliotek i Domnarvet för att det fattas 300 000kr och sedan skjuter till 250 000 till en gangsterfilm som utspelar sig i Borlänge med anledningen att ”det kommer skapa så många arbetstillfällen”. Läs här.

Ännu bättre blir det i vad som blev starten på vad de kallade för sjukaskolan i Falun. Det visade sig att flera elever blivit sjuka av inomhusklimatet i skolorna. Ventilationen i 22 av 29 skolor visade sig vara undermålig. Jens argumenterar att han kan ta imot de flesta ursäkter förutom ”att det inte skulle finnas pengar” och hänvisar till hur kostnaderna till skidvm drar iväg utan att någon drar i bromsklossen. Läs här.

Slöseriombudsmannen

En annan som tagit upp kampen mot slöseriet är Martin Borgs(börjar bli lite många blå-politiker här nu för att jag ska vara riktigt bekväm). Han gör det avväpnande och med humor på sin blogg och på facebook. Helt rätt och mycket mycket bra.

I tider av nedskärningar inom i princip samtliga sektorer av välfärden, där den sakta men säkert monteras ner och säljs ut till högsbjudande så är det väldigt viktigt med en noggrann granskning av våra folkvalda politiker och anställda tjänstemän. Det måste finnas någon som faktiskt drar i bromsspaken, någon som tänker en gång till. Och vi som väljare och skattebetalare måste visa att det här inte är okej. 

secret_lab_by_u2644-d4akhx7

Historien om mitt superhemliga labb

Mina barn tror att jag har ett hemligt labb. Eller, snarare – mina barn är helt övertygade att jag har ett hemligt labb. Hissen ner till det är i garderoben bredvid sovrummet och det är en käpp där inne som är spaken för att komma in. Fast den är bara öppen på måndagar. Jag vet inte ens hur det började, för det var inte jag som sa att jag hade det. Utan snarare så förnekade jag att jag hade ett. Och då var det kört sen. För ju mer jag förnekar det desto mer tror de att jag har ett.

Häromdagen lyckades jag gömma mig spårlöst mitt framför ögonen på ett av barnen. Han sprang runt och skrek i fem minuter att jag måste ha försvunnit till mitt hemliga labb. Och sen dök jag upp så där plötsligt. Och sedan dess är det lite av ett spel. Idag lämnade jag en inköpslista på bordet där det tydligt stod: ”köpa robotarmar och fläkt till mitt labb”. När barnen sen hittade den så förnekade jag såklart allt om att det kunde ha en koppling till mitt labb.

De har hotat mig också. Med att berätta för alla om mitt hemliga labb. Efter dagis en dag så berättade de hej vilt att de nu tagit upp med alla fröknar och barnen på dagis att jag hade ett labb och de skulle storma det nästa måndag – för det är ju då den osynliga hissdörren går att öppna.

Nu har det gått så långt att jag inte vet hur jag ska kunna dra mig ur det här nu. För ju mer jag förnekar att jag faktiskt har ett labb – desto mindre tror de mig.

Jag tror det enda rätta som en bra familjefar är att faktiskt skaffa ett hemligt labb. Någon som kan tänka sig sponsra?

Bild lånad från: http://tituslunter.deviantart.com/art/Secret-Lab-259617211

Arduino UNO som programmerare till attiny.

Nästa gång jag får programmer out of sync error när jag ska programmera en attiny se till att baudraten överensstämmer i ARDUINO ISP Sketchen och programmers.txt

SÅ slipper man hålla på flera timmar utan att förstå varför det inte fungerar.

 

Colourful 2014 in fiery sparklers

Tjugohundrafjorton

2014 2014 2014. Man måste upprepa det några gånger för att förstå att det är ett nytt år. Det brukar dröja någon månad innan jag minns vilket år det är. Sån är jag.

Det här är ett inlägg som på något sätt beskriver de löften / förväntningar jag har inför det kommande året. Jag har flera löften. Små, enkla saker. Och en drös förväntningar.

Jag lovar:
att försöka komma igång med träningen. Minst en gång i veckan.
att minska ner på mitt behov av nätjättarnas tjänster.
att försöka engagera mig lite mer i något open source projekt.
att lägga ner lite mer tid i  mitt företag.

Mina förväntningar:
Att få se vart hela grejen med Daladevelop tar vägen. Det hände mycket under de senaste månaderna under 2013 och jag har mycket stora förväntningar på 2014.
Att hinna ha lite mer egentid med min sambo. Dansa, göra yoga, spela in film, gå i skogen. Sånt som gör oss glada.
Spännande äventyr med familjen! Vi börjar starkt med att invadera bowlingen imorgon.

Jag återkommer kanske med ett inlägg om 2013 och vad jag tyckte var mest spännande med det året.

GOTT NYTT NÖRDIGT ÅR!

IMG_20131222_201527

Utvärdering S4A.cat

 

Julen nalkas med stormsteg och med det så kände jag att det var dags för lite julpyssel tillsammans med min åttaåring. I mitt inlägg riktat till föräldrar vad man kan göra för sina teknikintresserade barn så nämnde jag hastigt S4a.cat och det var vad som stod på agendan för kvällen.

S4A är som jag nämnde en scratchversion gjord just för att prata med en arduino. En arduino är en mikroprocessor som man kan använda som hjärna i robotar, för att skapa snygga led-sekvenser, eller för att mäta temperaturer i olika rum. Den programmeras och fungerar enkelt förklarat ungefär såhär: Om knappen på pin 10 blir intryckt, blinka lampan på pin 11. Med s4a slipper man programmera, och kan istället pussla sina program vilket gör det väldigt överskådligt.

På hemsidan s4a.cat finns instruktioner om hur man kommer igång. Jag sammanfattar det här, men för mer detaljerade instruktioner kolla S4As instruktioner.

  • Ladda hem s4a. http://s4a.cat/#downloads. Det finns till flera plattformar. Installera det.
  • Om du inte har Arduino-miljön installerad så installerar du den.
  • Ladda in det här programmet i din arduino: http://s4a.cat/downloads/S4AFirmware15.ino. Ja du hörde rätt. Man laddar in ett program i arduinon, allt som sen programmeras i s4a kommuniceras seriellt till mikroprocessorn.
  • När programmet är inladdat så kom ihåg att stänga ner Arduino-IDEn och starta istället s4a.cat.

Nu är du klar att börja labba.  Under fliken rörelse så hittar man det mest intressanta godiset. Vårat Hello World blev att koppla en led på pin 10, och när man tryckte mellanslag så skulle den blinka 10 gånger.

s4a_1

Sen gjorde vi ett program kopplat till en RGB-diod där man kunde styra varje enskild färg med olika knappar på datorns tangentbord. Efter det så var åttaåringen i princip självgående när så han kopplade till en buzzer och någon till led som han gjorde olika saker med.

Först när man tittar så var det lite krångligt att hitta alla pins. Tog man digital pin on så fick man välja mellan tre pins. Men efter ett tag hittade jag alla. Dock är ett antal pins låsta till t.ex motorer. Om de går att använda till annat det vet jag inte.

Tillslut kommer det nog ändå tillbaka till en enda fråga: Är S4A bra för att lära elektronik  och programmering till barnen? Och svaret på det är helt klart: JA!

Det var både roligt, och intressant. Jag satt bredvid och hjälpte mest till, och åttaåringen var självgående efter en halvtimme. Vi kommer absolut sitta fler gånger.

IMG_20131222_201533 IMG_20131222_194203

 

Tips till föräldrar

När vi bildade Daladevelop fick vi en hel del uppmärksamhet i media.  Det var skoj. Daladevelop är ett GRYMT initiativ och vi kommer att göra oerhört mycket roliga saker som gynnar både oss själva samt också Dalarna i stort.

På grund av den mediala uppmärksamheten så har jag fått en hel del mail från föräldrar som undrar när vi kör igång med programmeringskurser för barn och hur det fungerar. Det kan jag inte svara på idag. Vi kommer att göra det under 2014. Hur och när vet vi inte riktigt ännu. Vi håller på att se över samarbetspartners och i vilket format våran barnverksamhet ska vara. Det enda jag lovar är – DET KOMMER ATT BLI AV!

Men om man vill så kan man börja tjuvträna lite hemma med sina barn. Jag brukar alltid säga att för att kunna programmera så måste man kunna läsa, och det stämmer bra. Men i början kan man också behöva lite hjälp av en vuxen.

Här följer några tips på miljöer där man själv kan lära sig programmera – verktygen är framtagna just för att lära barn att programmera och är de verktyg vi använder oss av på våra arrangemang.

Scratch

Scratch hittar du på den här hemsidan. Där skapar man spel med hjälp av  pusselbitar som man drar in.  De olika blocken representerar programmeringsfunktioner. För att flytta en gubbe när man trycker pil höger kan koden t.ex se ut så här:

scratch

Scratch är ett MYCKET bra första programmeringsspråk som skapar en förståelse för de grundläggande elementen i programmering. Det passar utmärkt för de lite lägre åldrarna, låg och mellanstadie men är kul för de flesta! Prova själv!

Move the turtle

Move the turtle är en app till iOS-enheter(iphone och ipad). Det lär också ut programmering och riktar sig till de lite lägre åldrarna. (de säger själva 5+ men jag tror nog man ska vara några år till. ) Jag har inte provat det själv, men när man diskuterar med andra föräldrar så dyker det alltid upp som ett alternativ.

Hackety Hack!

Hackety Hack är riktat till de som är lite äldre. Här skriver man faktisk kod – i programmeringsspråket Ruby. Det finns lektioner som man följer för att lära sig a vad man kan programmera och hur det fungerar. Rekommenderas från högstadiet och uppåt och det krävs att man förstår engelska någotsånär. Men fungerar jättebra att jobba med tillsammans med en förälder också! Roligt för hela familjen!
hackety

Uppdatering:  Fick ett tips på twitter om: http://www.kidsruby.com/ som ska vara liknande som Hackety Hack men finnas på svenska. Har inte provat men kan vara värt att prova. 

Arduino och S4A.cat

Ett nyblivet intresse hos mig är Arduino och elektronik. Arduino är en mikroprocessor som man kan programmera att utföra olika saker. Jag kallar det lego för vuxna. Genom ganska enkel kod så kan man få den att utföra olika saker. Min åttaåriga son ÄLSKAR när vi sätter oss. Igår byggde vi en laser som blinkade olika snabbt beroende på hur långt från en fotoresistor vi höll handen. Barn förstår ganska snabbt hur man kopplar in komponenter och hur det fungerar, men de har lite svårare för programmeringsbiten som är lite krånglig. Det är här S4A.cat kommer in i bilden. I början av inlägget pratade jag om SCRATCH. S4A är Scratch för Arduinon. Med det installerat så pusslar man ganska snabbt ihop sina program och det blir betydligt enklare att komma igång.
s4a_cat

Kurser

När vi kör igång med våra kurser så är det just de här områdena vi kommer att jobba med. Programmering och elektronik. Barn är fruktansvärt intelligenta och förstår sånt som vi själva sliter ganska hårt med att förstå. Därför är det väldigt roligt att sätta sig ner tillsammans och nörda lite. Gör det, så återkommer jag med mer info när det börjar bli dags för kurs!

 

 

 

Ett år. Så fort det kan gå.

Solen går upp bakom kyrkan. Halvdunkel morgon i allt för varm senhöst. Och jag parkerar min ettåring på altanen. Han blundar. Sover så rofyllt som bara små barn kan göra. För ett år sedan kom han.  Jag kallade honom Eskil Erövraren. Och erövrat har han gjort.

Han har erövrat våra hjärtan. Han har erövrat våra mobiltelefoner. Han har erövrat russinpaketen. Han har erövrat köksskåpen. Och han gör allt i sin makt att erövra kylskåpet också. Men där har vi satt stopp.

Året har gått fort. För ett år sedan så var han miniliten och maxisöt. Mitt första minne av Eskil kommer alltid vara när jag försiktigt satte mitt finger på hans näsa när han sov. Och han skrek. Rakt ut. Nu är han ett år. Med en ettåring i huset är det aldrig tråkigt. Om det inte är kompostpåsar som ska sorteras på golvet så är det klädskåp som ettåringen hjälper(stjälper?) till med. Eller att det ska ut och gås med vagn klockan 08 på morgonen. I årets hittils vackraste soluppgång. Jag upprepar. Livet med en ettåring är aldrig tråkigt.

 

Ögonblick.

På besök hos min mormor. Eskil, 10 månader, skrattar och böjer sig fram. Kräks upp en tallrik yoghurt över tanten. Tanten som är mest mån i hela släkten om att vara fin. Kan inte sluta skratta.

Min farmor dog för någon vecka sedan. Jag berättar för barnen att det har hänt, och att det är därför jag är ledsen och att vi ska på begravning om någon vecka. De blir tysta i några sekunder. Sen frågar ena grabben ”Behöver ni hjälp att gräva? ”

Klockan är tre på morgonen. Lillgädda står i sängen och ropar. Han vägrar sova. Jag lägger ner honom och sätter mig i soffan i vardagsrummet. Han fortsätter skrika. I övrigt är det tyst i huset. På ett sätt som det sällan är med så många barn. Lillgädda lugnar inte ner sig. Jag går in igen, tar upp honom, vänder honom snett frammåt innan jag sticker in näsan så långt in i blöjrumpan jag kan innan jag drar ett djupt andetag. Nej, behöver inte byta blöja. Lägger ner honom igen. Upprepar proceduren fem gånger innan han somnar.

På min mobil får jag en bild skickad från min sambo. På en bajsblöja. I den ligger ett gem. Jag kan inte sluta titta på bilden. Äcklig. Fasinerande. Ett gem.

Mina föräldrar är på besök precis när det är dags för kvällsmat, strax innan läggning. De står paralyserade i ett hörn av köket och får inte sagt något, inte gjort något. Barnen myllrar fram i vardagsrummet. Någon byter om, en annan borde byta om men gör istället kullerbyttor. En sitter och äter. Upprepa med ombytta roller. ”Jag har glömt att det är så här” säger mamma. ”Idag är det lugnt, idag är vi ju två.” säger MA innan vi går och borstar tänderna på våran barnaskara.

I kyrkan sitter de knäpp tysta. Lägger rosorna på kistan. Efter begravningen säger Maya att hon bara ska ha kalas två gånger till. För då blir hon ju bara fem och det kan man ju alltid vara så slipper man bli gammal. Vi pratar mycket om döden och livet. Hon fastslår igen att fem år är perfekt.

Jag kommer hem från jobbet och det är tyst i huset. Jag smyger in och ser barnen inne i lekrummet. De sitter runt legolådan och bygger. Koncentrerat och tyst. Jag observerar en liten stund utan att de märker mig. Sen smäller det till, och det som nyss var nästan total tystnad blir öronbedövande bråk. Någon har tagit någon annans del. Jag säger hej och får en kram. Och så bygger jag lite lego jag med. Snart ropar MA att maten är klar. Livet kan inte vara mycket bättre.