Lägga ifrån mig datorn och mysa lite på min flickvän.
Få henne att massera min träningsvärkiga kropp. Det har jag väl förtjänat?
25 km skryt
6 februari, 2010 av Emil Inga kommentarer »Stor i munnen pratade jag med både Pappa och Johan att vi minsan skulle åka de 25km skidorna som Falun Borlängeloppet är nästa helg. Det var flera månader sedan och båda nappade. Johan så mycket att han släpar med sig Steve och AnnaKarin på en liten dalarnasemester. Jag tänkte att jag kommer ju ha hur mycket tid som helst att öva så det kommer ju blir hur lätt som helst.
Well, jag har kommit mig ut på skidor två vändor i år.
Japp. Två gånger. Hjälp vilken rasande bra form jag är i. NOT.
Och på söndag om en vecka gäller det, jag vet ju att jag kan hanka mig fram 25 km vilken dag som helst. Förra året gjorde jag det med 40 grader feber i kroppen och kunde inte förstå varken varför jag var så trött eller hur trött jag egentligen kunde vara. Men jag vill gärna kunna hålle en okej nivå, jag tycker inte om att bli omkörd och jag tycker särskilt mycket inte om att bli ifrånkörd av mina hitbjudna gäster. Så mycket tävlingsmänniska är jag.
Så nu har jag en vecka på mig att komma i form. Fint!
Ibland händer det
6 februari, 2010 av Emil 3 kommentarer »Ibland händer det, man vinner på lotto. Eller så kanske den där bollen sitter i krysset på den där matchen trots att man egentligen är en spelare som sällan gör mål. Eller så kanske du får ett ragg med dig hem, den dagen du minst av allt hade trott det. Eller så kanske dina föräldrar röstar rött för första gången efter mycket pressande av en bättre vetande du. Ni förstår poängen. Det där som man aldrig någonsin trodde att det skulle hända. Men som händer.
Idag hände det mig. Men det var varken lottovinster eller att jag gjorde mål. Det var mycket enklare än så.
Idag när jag sjöng på Singstar så var det under en låt som – och nu kommer det helt sjuka – som jag prickade in fler toner än jag missade. Aldrig hänt förut – kommer aldrig hända igen.
Ni som känner mig vet att jag har en sångröst utan dess like – MA skrattar när jag sjunger för hon kan inte förstå hur jag inte kan pricka fler toner än vad jag gör – trots att jag försöker så mycket som jag gör. Och då vet ni, hur otroligt det faktiskt var jag faktiskt träffade flera toner.
Och förutom det så har jag sån träningsvärk att jag inte kan gå, sitta eller ligga. Så det går på ett ut.
PHP – en del av internets ryggrad
4 februari, 2010 av Emil Inga kommentarer »Internet är stort, det finns miljarder sidor där ute. Du har kanske själv skapat en hemsida någon gång, och vet hur det går till när man ska uppdatera den. Man ändrar, man laddar upp en ny version till webbservern och om man vill ändra igen får man ladda upp en ny version. Hade man några länkar från sidaA till sidaB och sen döpte om sidaB så blev det snart problem då fick man ändra det också.
Man insåg snart att det här skulle bli helt ohållbart på större hemsidor, det fanns ingen möjlighet att ha så många hemsidehackare som gjorde alla ändringar och uppladdningar som det kunde behövas för t.ex Aftonbladet.se. Det är här scriptspråken kommer in. Med ett scriptspråk som hanterar delar av din hemsida så kan man koncentrera sig på att bara göra det som man gör bäst manuellt – ändra innehållet. Scriptspråket sköter resten.
Ett av de största scriptspråken på webben idag är PHP som går att köra enskilt eller tillsammans med andra tjänster. Det är en del av den kända LAMP tjänsten(Linux, Apache, Mysql, PHP) där apache är en webbserver och mysql en databasserver. Du kanske tänker att du aldrig har varit i närheten av PHP som scriptspråk, men det kan jag lova dig att du har. Några stora siter som kör php är: Facebook, Wordpress och diverse andra bloggverktyg. Så jo – du har varit på en sida som kör PHP, varje dag som du surfar är du det.
PHP är öppen källkod, det betyder att vem som helst kan ladda ner det på sin dator och köra PHP program.
Framförallt är det fantastiskt skoj att programmera i. Larsemil.se, dalnix.se, och alla siter som jag gör åt kunder kör PHP.
Idag har jag varit så där skönt nördig och programmerat en IRC-bot i PHP. Den kan ansluta till en IRC kanal och sen utföra lite enkla uppgifter. Kul! Källkod här i sann open source anda: http://www.linuxportalen.se/blogs/larsemil/2010/02/04/en-ircbot-i-php
Börja du också – phpportalen.net är en bra start!
Hej Maria Gehlin, Falupartiet!
18 januari, 2010 av Emil 2 kommentarer »Som nybliven småbarnsförälder är det mycket jag tänker på. Det är blöjbyten, nattrutiner, vaggvisor, storebröder, mat och sovtider som ska fungera. Mitt i allt detta så har vi då alltså även en storebror som ska på dagis.
I Falun fungerar det tydligen så att om mamman eller pappan är hemma och är ledig med baby så får storebror bara gå femton timmar i veckan, fördelat på fem dagar. Detta mellan klockan 08 och 11. Det är ju helt kasst! Vart är valfriheten som ni borgerliga partier alltid pratar om, varför denna inlåsning på så specifika tider?
Visst är det så att vi skulle kunna låta storebror vara hemma istället för att gå på dagis om vi nu tycker det är så stressigt – men för hans bästa så är det viktigt att han får träffa sina kompisar och leka med dem. Men ska priset vara så högt att det blir både miljön, plånboken och den redan ack så stressade hemmaföräldern ska behöva betala?
Den här modellen är dålig för att:
Om man har några kilometer till dagis så hinner man nästan inte hem och vända innan det är dags att hämta igen. Det innebär många resor varje dag vilket vi väl borde försöka motverka i finans och miljökriser. Särskilt illa blir det ju för de familjer som bor i byarna några mil bort och har sina barn på dagis i Falun.
Storebror blir tröttare av att vara tre timmar på dagis – kasta om hela sin dag och sen vara hemma än vad han normalt blev av en heldag på dagis. För små barn är det viktigt med lugn och ro och att vara tre timmar på dagis skapar bara mer stress.
Att det inte finns någon som helst valfrihet, eller möjlighet att själv fördela de här timmarna.
Att inte kunna utarbeta en plan tillsammans med dagiset i fråga.
Hemmaföräldern behöver stressa ut med baby och storebror i vått och torrt – något som stressar upp både baby, förälder och i längden storebror.
Vad man kan göra bättre:
Det skulle fungera bättre både för barnet, föräldrarna och med all säkerhet även personalen på förskolan som nu får ett väldigt spring i dörren på förmiddagen, om man kunde utarbeta en plan för de 15 timmarna tillsammans. För en del barn kanske det är bra med tre timmar per dag, för andra barn kanske det är bättre med två heldagar eller tre dagar med fem timmar var dag.
Låt oss tillsammans minska onödiga bilresor, stressiga dagisdagar och få våra hemmaföräldrar att tillsammans med förskolorna diskutera fram den bästa lösningen för individen(ännu ett av de borgerliga partiernas favoritord) istället för att smälla in alla barn mellan åtta och elva.
Självklart är ju det här ett system som även du Maria Gehlin inte kan vara särskilt stolt över – så vad ska ni göra åt det? För hjälp och fler ideer tveka inte att höra av dig!
En månad med familjen fyra
18 januari, 2010 av Emil Inga kommentarer »I en månad har vi varit familjen fyra och sakteliga så börjar vi hitta rutiner i vardagen. William som ska på dagis mellan 8 och 11, jag som ska på skola eller jobb och MA och Maya som endera har en dag där de kan vara hemma eller en dag då de måste skjutsa William till och från dagis.
Vi har förstått oss på Maya lite mer, hur hon fungerar och vad som gör henne nöjd. MA gör ett superduperjobb mest hela tiden och allra mest när det närmar sig läggdags. Då bänkar hon sig i sängen och ser till att Maya kan känna sig trygg där. Idag har jag hört vaggvisor mest hela kvällen och hon verkar helt outtröttlig. Men det är hon ju såklart inte. Jag peppar på och hjälper till så gott det går.
Vi har haft några kvällar då hon varit helt otröstlig och bestämde oss ungefär när hon var en månad att vi skulle köpa napp trots att vi bestämt från början att vi skulle försöka utan. Och det fungerar hur bra som helst, sen den dagen har vi inte haft en slitsam kväll en enda gång. Vi provade nappen och hon gallskrek och fick kväljningar och vägrade ha den i munnen. Och nu vet hon det – att om hon skriker då kommer vi med nappen och sen dess har hon skött sig bra och inte skrikit hela kvällarna.
William är världens bästa och stoltaste storebror. Min höjdpunkt på veckan är fredag kväll då jag och han åker och badar på Bjursbadet. Han älskar det och är hur rolig som helst. Det är helt underbart!
Så än så länge går det helt okej. Och det är fantastiskt underbart mysigt och trevligt!
2009 – what went down?
10 januari, 2010 av Emil Inga kommentarer »Och så var 2009 slut. Ett stort år för mig och ett år där mycket spännande hände i Sverige. Det här är historien om ett år där mina personliga upplevelser går hand i hand med den svenska historien.
Ett år som börjar i en finanskris. Jag själv var nöjd och glatt placerad på Västra Skolan där jag jobbade med ett gäng bråkiga pojkar. Så vitt jag visste hade jag våren säker där. Men icke, redan första veckan fick jag veta att jag skulle byta jobb, och jobba på Aspeboda istället. Hej då Västra, hej hej Aspeboda. Från att jobba med en grupp killar till att jobba med en individ. Det var hårt och tufft – men oj så skoj! Efter en rejäl introduktionsfas så fungerade vi väldigt bra och gjorde stora framsteg i vårat arbete. Fantastiskt arbete.
I Sverige är fler arbetslösa än på bra många år, Sverige tar ett steg mot en mer polisiär stat genom FRA-lagen, en lag som ger staten rätt att läsa dina mail och scanna dina konversationer om du har något med utlandet att göra, vilket allt så ofta händer på the internetz. FRA är ett av de större intrången på vår integritet – någonsin.
I värlspolitiken ser vi äntligen ett ljus i mörkret när George W Bush avslutar sin tid som krigsivrare och efterträds av Barack Obama. En man som världen har stora förväntningar på. Han är en ivrare av fri programvara, han vill dra tillbaka trupper från Irak och Afghanistan och det låter bra. Han får Nobels fredspris och firar det med att skicka fler trupper till de tidigare nämnda länderna. Han har världens ögon på sig och fortfarande höga förväntningar – som han hittils inte har lyckats infria så särskilt mycket av.
I Sverige bestämmer Centerpartiet som alltid varit negativa till kärnkraft att borgerlig enighet är viktigare än principer. Även Kristdemokraterna gör liknande inlägg då de använder benämningen Verklighetens folk och struntar i sina gamla värderingar vad gäller t.ex alkoholfrågor.
Ute i skogen i Tandådalen knullas det i ett vindskydd, vilket ska leda till en graviditet och vidare en Maya Li. Det var skönt men kallt om rumpan.
Men det räckte inte med FRA, regeringen kände att när de ändå höll på med IT-lagar så varför inte fortsätta och låta musik och filmindustrin agera polis och samla in förundersökningsmaterial utan att behöva gå till domstol? Sagt och gjort och IPRED var här. En lag som till en början skrämde många människor och den svenska nedladdningen gick ner. Industrin jublade, men de gigantiskt stora intäkterna uteblev. Spotify såg världens ljus och blev omåttligt populärt. Helt plötsligt behövde folk inte fildela för att lyssna på sin musik. Musikindustrin hann ikapp dagens teknik. Det började också pratas om Voddler – en spotifyliknande tjänst som streamar film istället för musik.
Hemma i Sågmyra går vi på ultraljud, planerar Nordnorgeresa och väntar på sommaren. När sommaren väl kommer packar vi in oss i bilen och åker mot nordnorge.
En resa som kom att kännetecknas av fantastisk natur och en hel del diskussioner om vad vi vill med vårt förhållande. Resan avslutades med en tågresa till Göteborg där det blev kongress.
På kongressen fick vi veta att vi inte hade uppnått vårat mål att bli tiotusen. jag valberedade vad jag tyckte var en riktigt bra förbundsstyrelse för UNF. Robert Damberg och Salam Kaskas avgick och lämnade platserna till Vidar Aronsson och Linda Engström.
Väl hemma brakar det loss. MA kommer på mig med att ragga på andra kvinnor på internet. Jag trasslar in mig i en serie lögner och vårt förhållande tar slut. Hon har en stor fantastiskt fin mage. Jag har ett hål i min mage som är ännu större. Processen blir lång och utdragen, i takt med att hennes mage växer får vi det först bara värre och värre. Jag börjar träffa psykolog och det och många funderingar samtidigt som jag målar hus får mig att förstå vad jag måste göra med mig själv och vad jag ska ta tag i. Jag börjar plugga, och sakta men säkert så hittar jag och MA en gemensam grund att stå på. I september och oktober har vi det bra. I november är hon min igen och jag har aldrig varit lyckligare.
Jag börjar studera under hösten, en datateknisk utbildning som kommer sluta med att jag är datateknisk forensiker. Jag kan t.ex jobba med att säkerställa bevis mot fildelare. Men det vill jag ju inte. Jag kan även jobba med att sätta dit folk som tittar på barnporr. Det tycker jag vore bra. Mitt företag går dessutom bättre än någonsin med flera jobb, varav några är större och ger bättre betalt. Vid vissa tidpunkter är t.om kunderna på kö. Det är kul och visar att andra kunder varit nöjda med de produkter som jag levererat.
I december kommer Maya. Vi väntade lite längre än vad lämpligt var för husfridens skull. William är världens stoltaste storebror och berättar fortfarande än i dag för alla vi möter om att vi har fått en baby. Imorgon blir hon en månad gammal och det både känns som att hon precis har kommit till oss – som att hon alltid funnits med. Det känns fantastiskt.
William har under året vuxit från att vara en envis treåring som varit i en full trotsålder till en glad, kreativ, dramatisk fyraåring. Han ordnar sin egen frukost när vi är för sega, hon håller teater och dansföreställningar och han bygger rymdar och centimerar och lär sig klockan och kan snart skriva. Han och jag har fått en fantastisk kontakt under hösten och är nu äventyrskompisar, badkompisar och lekkompisar. Och såklart pappa och son. Som han sammanfattade det häromdagen ”du är en perfekt pappa för mig” och jag svarade såklart ”och du är en perfekt son för mig”.
På nyårsafton avslutar vi året hemma hos min pappa, äter ost och kex och ligger alla fyra i soffan. Pojken sover, flickan ammar, mannen och kvinnan håller handen och det pirrar i magen när tolvslaget slår. Aldrig har framtiden varit så spännande och aldrig har känslan i magen varit så underbar som den är inför det här årtiondet. Ett årtionde som jag ska få uppleva tillsammans med alla människor som jag älskar mest. Och tack tack tack för det.
Att flytta hem
10 januari, 2010 av Emil Inga kommentarer »Jag har flyttat hem igen. No more lägenhet. Nu är jag tillbaka där allt var innan det begav sig. I sågmyra på Tidstrandsvägen med de människor som jag tycker bäst om i hela världen. Jag, MA, William Ask och Maya Li. Det är väl underbart. Jag är så lycklig över det, det är helt fantastiskt.
